Category Archives: Reflektioner

”Jag kunde inte sluta skratta!”

Igår var Märtha Louise gäst hos Skavlan. Hon är norsk prinsessa och Rosenterapeut, och hon kom först i kontakt med Rosenmetoden när hon själv tog behandlingar.
Rosenmetoden har rykte om sig att få folk att gråta, och det händer att gamla sorger kommer upp till ytan. Men som Märtha Louise berättade kan även andra känslor komma upp. I hennes fall var det skratt! Under alla officiella tillställningar hade hon som kunglighet varit tvungen att sitta stilla och hålla sig allvarlig även om det inträffade komiska saker.
skarmavbild-2017-02-11-kl-08-16-25Allt det där bubblade upp när hon låg på behandlingsbänken.
– Jag skrattade hysteriskt i en och en halv timme, jag kunde inte sluta skratta!

 

Vilka känslor har du varit tvungen att hålla tillbaka i ditt liv?

Här är länken till programmet på SVT Play. Märtha Louise är kvällens första gäst. Hon pratar också om sin nya bok om högkänslighet.
http://www.svtplay.se/video/12347519/skavlan/skavlan-sasong-17-avsnitt-5?start=auto
Programmet kan ses fram till söndag 7 maj.

Annonser

Rosenmetoden som fredsarbete

Nu på lördag samlas Rosenterapeuter på Sergels torg för att erbjuda fredlig beröring (läs mer här). Marion Rosen hade en vision om Rosenmetoden som ett fredsarbete.

Låter det flummigt? Så här kan det gå till i praktiken.

Kriget på Balkan på 1990-talet

I sekler var Sarajevo i Jugoslavien en mångkulturell stad. Där samsades många nationaliteter och religioner. Men under 1990-talet rasade krig både i Bosnien och i de andra nybildade staterna i det forna Jugoslavien. Plötsligt blev vänner, grannar, till och med familjemedlemmar bittra fiender, på grund av religion och etnicitet. Sarajevo belägrades i fyra år, då mer än 10.000 människor dödades. Attacker, krypskyttar och svält blev vardag.

För att överleva under sådana omständigheter måste man vara ständigt vaksam och vänta sig det värsta av allt och alla.
Efter fyra fruktansvärda år slöts slutligen ett fredsavtal. Men hur kan man återgå till en fredlig vardag och samexistens med sådana erfarenheter i bagaget? Då blir den där skyddande misstänksamheten i stället ett hot mot den bräckliga freden. ”Vi-och-dom”-tänkandet lever kvar och småsaker kan få gammalt hat att flamma upp igen.

Bosnisk flykting blir Rosenterapeut

Under kriget flydde många till andra länder i Europa. En del av dem kom till Sverige, startade nya liv här och blev kvar.
Vehbija Peksin, sjukgymnast från Bosnien, är en av dem. Han flydde under brinnande krig, när de etniska rensningarna pågick som värst. Så småningom började han arbeta i som sjukgymnast igen här i Sverige.
Han utbildade sig också till Rosenterapeut på Axelsons Gymnastiska Institut. Vi träffades på ett par kurser under utbildningen i början av 00-talet.

Vehbijas dröm

Vehbija greps av Marion Rosens vision om Rosenmetoden som ett fredsarbete. Han hade med hjälp av Rosenmetoden läkt många djupa sår i själen och ville att människor från hans hemland skulle få samma chans. Hans dröm var att förena de olika folkgrupperna känslomässigt.
Utifrån sina egna erfarenheter var han övertygad om att de som fick del av Rosenmetoden inte längre skulle uppleva de andra som fiender, utan kunna leva sida vid sida i fred och vänskap.
Yrsa Kjerrgren och Annika Minnbergh, två av lärarna i Rosenmetoden, delade hans vision.

Kurser i Bosnien

I oktober 2005 reste ett litet team till Bosnien, bestående av Yrsa, Annika och Vehbija samt flera andra Rosenterapeuter med rötter i Balkan. Planen var att informera om metoden och utbilda Rosenterapeuter på plats.
Ekonomiskt kunde projektet starta tack vare Hans Axelson (Axelsons Gymnastiska Institut) som betalade för resor och boende de första två åren. Sedan har det rullat på med kurser 2-3 gånger per år. Nu finansieras projektet med hjälp av bidrag, och att Yrsa, Annika och många andra som engagerar sig gör det utan ersättning.
Universitetet i Sarajevo har också engagerat sig och tar numera upp Rosenmetoden i psykologiutbildningen.
Hittills har tretton personer i Bosnien blivit färdiga Rosenterapeuter och många fler är på väg. Det är också ett antal skandinaver som gått kurs i Bosnien som en del av sin Rosenutbildning.

Försoning och vänskap bortom politik och religion

Fungerar det då? Så här säger Annika Minnbergh:
– Det är lika många män som kvinnor som deltar i utbildningen och deltagarna representerar olika religioner och politiska ståndpunkter, det som förr skapade fiendskap och som fortfarande skapar hat och bitterhet mellan människor. På våra kurser har vi fått uppleva hur försoning och vänskap skapas, bortom politik och religion, så Marions vision fungerar i verkligheten.

De färdiga Rosenterapeuterna sprider detta förhållningssätt genom att ge behandlingar, och deras klienter kan i sin tur sprida lugn och försoning som ringar på vattnet i sin omgivning.

Stöd projektet i Bosnien

En ideell förening har bildats i Sverige, Fredsarbete på Balkan genom Rosenmetoden. Föreningen har ett bankgirokonto: 886-7632. Jag brukar bidra med en liten slant då och då, för jag tycker att det här är ett fantastiskt projekt som måste få fortsätta.
Bidra gärna du också!

Läs mer om projektet

En längre artikel om projektet finns i Axelsons nättidning Friskvårdsmagasinet.

Läs också mer om projektet på Annika Minnberghs webbplats.

Rosenterapeuterna i Bosnien har en Facebook-sida.

Sakta ner

Nyligen var jag på väg till Lugn & Go för dagens arbete. Eftersom jag hade min shoppingvagn fylld av nytvättade lakan tog jag hissen upp från tunnelbanan. I hissen fick jag sällskap av en annan kvinna.

Hissen Hissen stängde omständligt dörrarna, tänkte efter en stund och hasade sig långsamt upp till gatuplanet.

– Ja, den här hissen behöver ju lite betänketid vad den än gör, sa jag.

– Ja, jag brukar ta den som en påminnelse om att sakta ner lite, sa den andra kvinnan. Annars är det så lätt att bara rusa på.

Vilken konstruktiv inställning! I stället för att bli frustrerad på den saktfärdiga hissen tog hon den som något positivt. Jag var glad när jag gick ut från hissen.

Finns det något i ditt liv som kan påminna dig om att sakta ner och hämta andan?

Kärlek som sprider sig

Har du sett filmen med de dansande skeletten? Den är en viral succé, väldigt många har sett den vid det här laget.

Min första tanke när jag såg den var att den är i Marion Rosens anda. För Marion Rosen, som skapade Rosenmetoden, var kärleken central. Vi är alla unika individer,  både lika och olika, alla lika värdefulla.

Den här sången med Malvina Reynolds vet jag att Marion tyckte om. Den ses ofta som en barnvisa, men lyssna på texten. Så enkelt och så självklart.

bark

God jul och gott nytt år!

julljus

Jag önskar dig fina helger med möjligheter till vila och återhämtning.

Här kommer en liten mindfulnessövning som kan hjälpa dig att landa i nuet. Den tar bara några minuter och kan göras när och var som helst.
Det handlar om att använda dina fem sinnen. Bara notera vad du upplever, utan att värdera det som bra/dåligt eller fint/fult.

Notera tre saker du ser.
Notera tre saker du hör.
Notera tre saker du känner med känsel, lukt eller smak.

Det spelar ingen roll om du använder ett eller flera av sinnena för att känna. Ta bara de tre första sakerna du råkar notera. Beskriv dem i tanken, neutralt observerande.

Om du till exempel är på väg i kollektivtrafiken skulle tankarna kunna låta så här:
”Jag ser en blå jacka, en reklamskylt från Åhléns, en barnmössa med kattöron.
Jag hör barnröster, tidningsprassel, högtalarutrop.
Jag känner en lukt av fuktigt ylle, mintsmak från tuggummit, värk i foten.”

Fortsätt därefter med två saker du ser, två saker du hör och två saker du känner, och till sist en av varje.

Vitsen med den här övningen är att landa i nuet och få tyst på det tröttsamma inre tjattret som hela tiden tycker och oroar sig en massa. ”Den där blå jackan var snygg, en sån skulle jag också vilja ha, men de är svindyra, det har jag inte råd med nu, hur ska jag klara de nya amorteringskraven…”

Ibland tjattrar det fortfarande när du har gått hela vägen med tre, två och en av varje. Då är det bara att fortsätta uppåt med två av varje och tre av varje, och sen ner igen… tills du faktiskt har landat i nuet.

Mitt första försök

Den här övningen hittade jag för många år sedan i SJ:s kundtidning Kupé, jag tror att det var i en intervju med stressforskaren Aleksander Perski. Jag var på väg att hälsa på vänner som bor på landet i de småländska storskogarna, och den kvällen ville jag prova övningen när jag hade gått och lagt mig i gäststugan.

”Jag ser kvisthål i takplankorna, halogenspotar och en liten fladdermus i plysch.
Jag hör… …?”

Jag hörde faktiskt ingenting alls. Midnatt – vinden hade lagt sig och fåglarna sov. Det var helt tyst.

Sedan dess har jag gjort övningen många gånger, men den tystnaden har jag aldrig hört igen.

En sorts fortbildning

När jag inte arbetar med Rosenmetoden så är jag verksam i den grafiska branschen, bland annat med korrekturläsning. Det senaste året har jag korrläst en hel rad böcker om olika träningsformer, alla med instruktiva teckningar som visar vilka muskler som arbetar i olika rörelser.
För mig blir det en givande repetition och fördjupning av mina anatomikunskaper.

Att jag kan sitta utomhus och läsa så här års är en ytterligare bonus!

anatomikorr

I rättan tid

amaryllis

Jul-amaryllis är man ju van vid, men juli-amaryllis?
Den här stiliga vännen blommar just nu i mitt vardagsrumsfönster. Det känns lite ovant att se den med högsommargröna björklöv i bakgrunden.
Jag gillar amaryllisar och har gärna en till jul. Lökarna brukar jag alltid spara och försöka driva upp igen till nästa jul.
Det misslyckas alltid. Visst börjar det växa, men bara en handfull blad, inga blomknoppar.
Så då får de väl stå kvar bakom någon gardin under våren, och sätta fler blad som förhoppningsvis kan ge löken ny kraft till nästa jul… och så vidare.
Men i år bestämde sig den vita amaryllisen för att blomma till midsommar, och nu slog denna mörkröda skönhet ut mitt i sommaren.
Det är så här års de blommar när de själva får bestämma. Och nu har jag insett att de ska bestämma själva i fortsättningen. Inga fler försök att driva fram blommor på helt fel tid under året.

Blommar du i din egen tid, eller försöker andra driva fram din blomning vid fel årstid?