Ibland pratar vi Rosenterapeuter om hur stress, borde, måste, ansvar och andra vardagsbördor kan sätta sig i nacken och axlarna, eller om att spänningar i ländrygg och bäcken kan handla om stöd i tillvaron på olika vis. Det grundar sig på de praktiska observationer som gjorts av Marion Rosen och andra som utvecklat Rosenmetoden under många decennier.
Men har det synsättet något stöd i forskning? Ja, faktiskt. Det finns ännu ganska lite forskning om just Rosenmetoden, men det finns massor av forskning som är relevant för oss.
Jag har läst en intressant studie som handlar om samband mellan värk i ländrygg eller nacke/axlar och psykosociala faktorer på arbetet, bl.a. för höga krav, dåligt stöd och liten kontroll över arbetssituationen.
Slutsatsen blev att det finns ett samband. Har du det så här på jobbet kan det verkligen ge värk i ryggen. Allra starkast var sambandet när det gällde höga krav.
Ryggvärk, men vården hittar ingen orsak
Ryggvärk är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning och det är förstås också ett vanligt skäl att söka läkare. Många med ryggvärk remitteras vidare till reumatologer för utredning. Men de flesta av dem har inte reumatism, och läkarna kan inte ställa diagnos på någon annan fysisk sjukdom eller skada heller. Det här gäller inte bara i Sverige utan i hela Europa.
Därför fick en grupp forskare i uppdrag att gå igenom all forskning som finns i ämnet. Mer om hur forskarna gjorde kan du läsa längre ner.
Vad har det med Rosenmetoden att göra?
Som jag ser det är ”stress, borde, måste, ansvar” ett mer vardagligt sätt att säga ”höga krav”. Och även om den här forskningen bara handlade om krav på arbetsplatsen, så verkar det rimligt att krav i privatlivet får liknande effekter. Att få ihop livspusslet är krävande.
Aleksander Perski, docent vid Stressmottagningen på Karolinska Institutet, beskriver stress som en obalans mellan krav och resurser. På en föreläsning för några år sedan illustrerade han det som en gungbräda. När tillvarons krav är större än resurserna (tid, energi, kunskaper, arbetsredskap etc) blir resultatet stress.
Att ha resurser som man inte får utnyttja är också stressande: att vara arbetslös eller sjukskriven till exempel. Eller att ha ett okvalificerat jobb trots lång akademisk utbildning och erfarenhet i yrket – på grund av så irrelevanta saker som hårfärg eller födelseort.
Ibland kan den här typen av värk lindras av själva insikten om vad den egentligen beror på. Ibland räcker det inte att bli medveten om skälen, då krävs också förändringar i livssituationen.
Hur forskarna gjorde
Forskargruppen sökte igenom all tillgänglig forskning sedan år 1950, och fick fram fakta om 943 studier om ryggvärk och 793 om nackvärk. Dessa hade i sin tur sammanfattats av andra forskare i 7 översikter om ryggvärk och 6 om nackvärk. Resultaten var inte helt entydiga, men så här såg det ut när de gick igenom vad de olika översikterna kommit fram till.
Tabellen är min egen sammanfattning av tabell 2 och 4 i artikeln.
Forskarnas slutsats blev: ”For back pain, the most consistent conclusions (four reviews positive out of six) were with high job demands and low job satisfaction. The studies of upper limb pain were exclusively related to shoulder and/or neck pain, and the most consistent positive conclusions were with high and low job demands (four reviews positive out of six and two reviews positive out of three, respectively).”
Alla översikter kom inte till samma slutsatser, delvis beroende på att de hade ställt olika frågor och gjort på olika sätt. Men det finns bara en punkt där bevisen talade mot ett samband, och det gäller sambandet mellan bristande stöd och värk i ländryggen (jag har gulmarkerat den). Där finns å andra sidan 4 som talar för ett samband och 2 som är mer neutrala.
Vill du läsa mer?
Artikeln om ryggforskning heter ”Evaluation of work-related psychosocial factors and regional musculoskeletal pain: results from a EULAR Task Force” av G J Macfarlane och en lång rad andra forskare. Den publicerades i Annals of the Rheumatic Diseases 2009;68:6, sidorna 885–891.
Artikeln kan köpas från http://ard.bmj.com/content/68/6.toc (rulla långt ner på sidan).
Det var organisationen European League Against Rheumatism (EULAR) som gav forskarna uppdraget.
Aleksander Perski har skrivit flera populärvetenskapliga böcker om stress, bl.a. ”Ur balans”, Bonnier Fakta 2002 och tillsammans med Joanna Rose ”Duktighetsfällan – en överlevnadsbok för prestationsprinsessor”, Prisma 2008.
Emrike Aktuellt 